Motto
The greatest thing you'll ever learn, is just to love and be loved in return.Jag är ett vrak.
Varje kväll slutar med att jag bryter ihop.. varje morgon börjar med nya tårar i ögonen och ångest. Jag tar mig igenom större delen av dagen genom att uppehålla huvudet så mycket som möjligt, vilket resulterar i stress.
Hur min syster står ut med mig kan jag inte för mitt liv förstå, känns inte som att jag gör någon som helst nytta med min existens över huvudtaget just nu. Men jag är henne evinnerligt tacksam för allt det stöd hon ger mig.
Skolan.. jag kan inte ens räkna ut hur jag ska ta mig upp på morgon och ta mig dit och klara en hel dag utan att bryta ihop. Denna vecka blir det ingen skola, om inte försäkringskassan säger annat..
Jag är hemlös. Jag har alla mina kläder och saker på en plats jag inte klarar av att vara på och trots det så ska jag åka dit i morgon, sova där, packa en del grejer och sedan fara hem till mamma resten av veckan och helgen..
Jag står i bostadskö, beräknas få en lägenhet i maj. Boende fram tills dess: Ingen aning..
Tar varje dag en timme i taget. Tänker inte längre än i morgon. Planerar inte längre än till kvällen.
Hjärtat.. så otroligt förvirrat och ömmande.. vet inte vad som är upp och ner, in och ut, sanning eller inte..
Är förtvivlad.. för jag vill inte såra någon. Jag dör helllre. Allvarligt talat.
Så ser det ut idag.. får se hur det ser ut i morgon..
Jag hittade väggen idag..
Jag bröt näsan och krossade pannan när jag gick in i den..
Och min syster hittade mig där, i en krampande och hyperventilerande hög på golvet..
Hur fan ska detta gå?
Du kan aldrig hata mig mer, än vad jag hatar mig själv för det jag gjort mot dig..
Jag är ledsen att inte kärleken kunde överleva våra svårigheter, jag är ledsen att jag inte höll och orkade hela vägen.. Jag tror ändå att du kan förändras och jag tror inte, jag VET, att du kommer hitta någon att ha vid din sida, som är starkare än mig.
Jag önskar dig all lycka i livet, även om det inte känns som det nu.
Och jag kommer att finnas här, om du någon dag vill ha mig som en vän..
Tills dess, ta hand om dig.
Förlåt..
Jag tror inte det finns en enda människa som vill titta in i mitt huvud just nu..
Jag har nått min slutstation.. min sista gräns så att säga.. Jag har kommit till det att jag varje dag kämpar mot panikångestattacker, att jag i stort sett varje dag bryter ihop.. Jag är på väg att gå in i väggen.
Jag klarar inte av att lyssna på musik längre..
Musik.. som alltid har varit ett sätt att fly, har nu blivit något som framkallar minnen och tankar som gör för ont för att kunna stå ut med.
”I’ve been giving to much of myself and now it’s driving me crazy..”
Det finns bara ett fåtal människor som vet om orsakerna bakom detta kaos.. och så ska det förbli..
Så har det kommit till det, att det kommer ske en förändring..
Om den är bra eller inte återstår väl att se..
Det känns tungt och svårt..
Men jag antar att det är det bästa..
Nowadays, things are never easy.. there are a million things to keep in mind, and a thousand to think about and another million to remember..
Just to make it through the day..
To honest
To broken
To naive
What does that leave me with?
Ett stort jävla ingenting..
Om du hade insett att personen bredvid dig uppenbarligen inte mådde bra och tydligen var mer trasig än du trodde.. hade du knuffat undan den personen då och gått därifrån?
Jag vet nu att jag inte kan vara ärlig längre.. och jag visste väl innerst inne att det skulle bli så, att jag hade rätt hela tiden. Och nu vet jag också, att om mitt mörker sipprar fram igen så kommer jag bli ensam.
Minnen gör sig påminda.. obehag och äckel kryper in i bakhuvudet och tänder eld på den så länge slumrande ångesten.. då griper jag efter närmsta bok, mp3:n eller sätter mig och ser naruto. Jag flyr, huvudstupa och fort som bara satan från de minnena. Vägrar låta dem ta besinning i mitt närminne nu.
Det ska bli så skönt att få ett litet avbrott..
Har peppat inför den här helgen nästan hela veckan, att få försvinna in i basvibrationer, för hög musik, massa dans och skrikande skratt, glada vänner som man inte sett på länge. Bara få slappna av..
So I just adjust my features into a perfect smile,
blame it on a headache or school or whatever seems most true.
And I feel the pain cring inside me, as I see you buy it,
only because I cannot afford to let you know the truth..
En fin mjukstart på veckan, det tackar jag ödmjukt för då jag missade den förra..
Det är tur att vi har en så otroligt positivt laddad klass, det gör det svårt att tänka på annat.. mindre positivt..
Jag har kört mitt första träningspass, var totalslut i kroppen igår.. längesen jag rörde på mig så mycket.. Men som vanligt har jag ingen märkvärd träningsverk.. :P Antingen så gör jag HELT fel.. eller så har jag mirakulöst muskler någonstans i all stoppning :O Jag tror på det första..
Igår var det en föreläsning i 3 timmar om banker och hur de fungerar. Men… på något sätt så blev det även en upprepning av naturkunskaps kursen från gymnasiet?! Jag satt och nickade till under hela den en och en halv timmen som han pratade om det :S men jag förstod en del av det han sa, så jag antar att något av naturkunskapen har fastnat.. Sedan den senare hälften, efter kafferasten, så kvivknade jag till och tog in det mesta. Det resulterade i att jag har stor lust att ta ut alla mina pengar och stänga ner mitt fondkonto.. men jag orkar inte riktigt gå in på hur denna dramatiska känsla uppstått. Läs hans bok: Pengar – ett miljöproblem. Den har fått mycket bra kritik
Så idag skulle klassen träffas på ett kafé i stan och göra en dialog som ska redovisas på fredag.. ja.. det gick inte så bra..
För min buss kom aldrig.. så jag stod 40 minuter ute i 16 minus och väntade i onödan… Är nådigt förbannad…! >:(
Sedan har jag sovit riktigt risigt i tre nätter nu också, ovanpå allt.. det börjar ta på kroppen.. plus att jag går på pulverdiet, så jag har inte så mycket extra energi heller.. Men men, lite kaffe så löser sig nog allt..
Så den här dagen kommer bestå av tvätt och städning.. jag ska även försöka skicka en viedo till Jonathan, ifall nu inte datorn väljer att jävlas med mig också.. sen vet jag inte. Men jag ska försöka hålla mitt huvud upptaget så det inte får tid att tänka..
I shouldn’t be so god damn honest..
Even if I know I can trust you to listen.
I’m doing enough harm by just existing
